Bli jourhem

Vad innebär det att vara jourhem?

Att vara jourhem innebär att du är beredd att ta emot en förfrågan när någon snabbt behöver ett hem under en begränsad tid. Det kan handla om en omedelbar krissituation, under tiden en utredning pågår eller i väntan på att socialtjänsten hittar ett mer långsiktigt familjehem.

Ofta känner socialtjänsten inte barnet eller ungdomen så väl när jourhemsplaceringen blir aktuell, och informationen kan vara knapp. Som jourhem möter du därför ofta barn och unga som precis har behövt byta miljö och befinner sig i kris eller stor osäkerhet.

Jourhemsuppdraget kan sträcka sig från några dagar upp till omkring sex månader. Ibland kan det av olika skäl ändå dra ut på tiden, till exempel om utredningen tar längre tid eller om det är svårt att hitta ett stadigvarande familjehem.

Vem trivs som jourhem?

Som jourhem tar du emot barn eller unga som ofta är mitt i en kris, ibland med väldigt kort varsel. Det betyder att det gör stor skillnad att kunna ta emot någon med värme, lugn och en känsla av “välkommen hit, vi håller ihop det här ett tag”.

För att trivas med jourhemsuppdraget, och för att samarbetet ska fungera väl, brukar det hjälpa om du:

• tycker om att skapa trygghet och struktur för någon som är väldigt uppvarvad eller orolig
• kan ta emot både barn och vuxna i kris på ett lugnt, respektfullt och icke-dömande sätt
• gillar att lösa situationer som uppstår och inte tappar fotfästet när planerna ändras snabbt
• är tillgänglig för kontakt och samverkan när det händer saker, även utanför “kontorstid”
• kan ha lite is i magen när mycket är oklart kring placeringen, och stå stadigt för någon annans skull

Under jourhemsplaceringen har du samma rätt till stöd och handledning som vid ett familjehemsuppdrag.

Utredning – innan du kan ta emot uppdrag

Om du vill bli jourhem genomgår du en utredning för att säkerställa att uppdraget blir hållbart både för dig och för den som behöver ett hem. Precis som vid familjehemsuppdrag handlar utredningen om att kartlägga:

• fysiska och psykiska förutsättningar
• livssituation och nätverk
• referenser och registerutdrag
• att det finns tillräckligt med plats och tid i vardagen för att ta emot ett jourhemsuppdrag

Vill du se hela processen mer i detalj kan du följa vår karta över utredningen steg för steg