Vad krävs för att bli familjehem?
Det handlar mindre om att vara en perfekt familj och mer om att kunna erbjuda ett tillräckligt tryggt hem över tid, där ett barn eller en ungdom kan landa och utvecklas.
Att bli familjehem innebär att du tar emot ett barn eller en ungdom som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar. Uppdraget handlar om vardag: rutiner, omsorg, gränser, glädje, stöttning i skola och fritid och även samarbete med socialtjänsten.
Grundkrav för att bli familjehem
För att bli familjehem behöver man ha en stabil livssituation, tid för ett barn och vilja att samarbeta med socialtjänsten. Både ensamstående och par kan bli familjehem, med eller utan egna barn, i lägenhet eller hus – det viktiga är trygghet och utrymme, inte familjeformen.
Man behöver ha ett fungerande boende, plats för barnet och en stabil ekonomi. Uppdraget som familjehem kan vara krävande, och därför är det viktigt att det finns lite marginaler, både praktiskt och känslomässigt.
Vad tittar vi på i livssituation och nätverk?
När vi bedömer om någon kan bli familjehem tittar vi på helheten: hur vardagen ser ut, hur relationerna i familjen fungerar och vilket nätverk som finns runt omkring. Erfarenhet av barn och unga är en fördel, men det viktigaste är ofta hur man förhåller sig till konflikter, känslor och gränser i vardagen.
Ett familjehem behöver inte klara allt själva, men det behöver finnas en grundtrygghet i familjen och människor runt omkring som kan stötta. Vi är nyfikna på hur ni löser problem, hur ni kommunicerar med varandra och hur ni hanterar perioder när livet inte är på topp.
Utredningen – vad tittar vi på?
Innan man kan bli familjehem görs en utredning där man går igenom bakgrund, livssituation, hälsa, relationer och motivation till uppdraget. Utredningen innehåller samtal, hembesök, referenser och registerutdrag, så att socialtjänsten och vi kan bedöma om ni som blivande familjehem kan klara av uppdraget. Under utredningen kommer ni att få frågor och fiktiva ärenden att reflektera över, vilket kan ge en känsla av vad det skulle kunna innebära att ta emot ett barn eller en ungdom som familjehem. Vi ser gärna att ni ställer frågor och är öppna med eventuella farhågor, funderingar och förhoppningar längs utredningens gång.
Många är nervösa inför utredningen, men den är till för att skydda både barnet och er – inte för att leta fel i varje detalj. Syftet är att förstå vilka styrkor ni har, vad ni kan behöva stöd i och vilken typ av uppdrag som skulle passa er bäst.
Läs mer om utredningsprocessen.
Behöver man vara “perfekt” för att bli familjehem?
Det finns ingen perfekt familj som passar alla barn, och ingen familj är utan egna erfarenheter eller sår. Ofta är det viktigare att kunna reflektera över sin egen historia och sina mönster än att ha ett “fläckfritt” liv.
Det som väger tungt är att det finns en vilja att lära sig, ta emot handledning och samarbeta när det blir svårt. Att vara familjehem handlar lika mycket om att orka vara kvar, be om hjälp i tid och vara beredd att justera sitt sätt att göra saker – som det handlar om allt praktiskt runt ett barn.
Att bli familjehem hos en konsulentstödd aktör
När man blir familjehem hos en konsulentstödd aktör får man mer löpande stöd och handledning än om man står helt själv med uppdraget. Ett återkommande önskemål från familjehem är att inte behöva bära allt ansvar själva, utan ha någon att ringa när vardagen kör ihop sig.
När vi bedömer om ett uppdrag passar tittar vi inte bara på barnets behov, utan också på hur just er familjs vardag ser ut, så att uppdraget kan bli hållbart över tid. På så sätt blir frågan “vad krävs för att bli familjehem?” också en fråga om vad som krävs för att ni ska kunna må bra i uppdraget – inte bara om ni uppfyller vissa minimikrav.
